Klockan är bara halv nio och jag känner mig rastlös på något konstigt sätt. Har varit ute på långpromenad (kände inte för gym idag) men regnet jagade hem mig efter en timme trots att jag hade energi för minst en timme till. Typiskt! Låten Bad romance går på repeat här fortfarande, kan inte släppa den. Perfekt promenadlåt för övrigt.
Imorgon vankas det jobb igen. Ska bli skönt att komma igång med veckans bestyr. Något av det jag har att se fram emot under veckan är löning, stand-up och träff med finaste Z i Märsta (höhö, det rimmar visst!). Annars är det jobb och träning som gäller. Nu när humöret börjar kännas lite bättre är det bäst att passa på och röra på fläsket. Lite cardio och styrketräning behövs för att chocka musklerna som legat i dvala alltför länge. 9 månader har gått sen operationen och jag har totalt gått ner ca. 27kg. Jag har dock nästan 15kg kvar innan jag kan känna mig nöjd med min viktminskning. För med mig själv i övrigt är jag faktiskt ganska nöjd. Jag är superskärpt, supersnäll, supertrevlig och framförallt en jäkligt go tjej. Och tack vare viktminskningen har jag också insett att jag är en jäkligt snygg o söt tjej. Jag måste bara lära mig att marknadsföra mig själv bättre, enligt vissa i min närhet. Sen det där med att mina hormoner (demoner?) tvingar ner mig i mörka skrymslen och vrån är något jag helt enkelt måste lära mig att handskas med. En dag i taget.
Klockan är inte mer än halv ett och det känns redan som att det börjar skymma. Jag vill egentligen inte göra nånting just nu. Bara vara. Sitta i soffan och höra tystnaden som störs av datorfläktens surr. Något dovt basljud som hörs från en grannlägenhet, en grannes mobil som ringer ute i korridoren eller någon enstaka bil som åker förbi nere på gatan. Höra hur livet pågår därute men samtidigt befinna mig på lagom avstånd utan att vara helt avskärmad ifrån det. Det är vad jag gör just nu.
Livet går sin gilla gång kan man säga. Just nu har jag fullt upp med att försöka förlika mig med det faktum att det är så här livet ser ut. Har sett ut. Kommer att se ut. Ensamheten och tristessen som alltid kommer vara en del utav mitt liv. Jag har svårt för det nämligen. Det är därför jag har brutit upp och gjort nytt varje gång jag känt att det börjar bli för trist. För invant. För bekant. Då vill jag ha nytt. Så nu ska jag försöka vänja mig vid att vara kvar i det jag har just nu. Inte vilja bryta upp och göra nytt. Utan istället vara kvar och bekanta mig med det som finns. Det är en stor utmaning faktiskt men ser man rent krasst på det kan det ju knappast bli värre än vad det redan är. Det kunde varit värre. Mycket värre…
Jag kan inte få den här låten ur huvudet nu när jag hört den hela kvällen igår. Får helt enkelt låta den gå på repeat och lyssna sönder den.
Är det bara jag som tycker att Lady Gaga påminner om popvärldens motsvarighet av Marilyn Manson?
Hemma från utflykten till Drottningholms slott. Det var riktigt skönt att komma ut idag, perfekt med att solen sken så fint. Mycket uppskattat, även om vissa andra *host* svor åt att den störde under bilkörning. Men annars var det toppen!

Solen sken otroligt härligt. Jag insöp varenda solstråle som om den vore den sista.

Shima sneglar misstänksamt åt vaktens håll. Hon har sina skäl … konstiga varelser de där vakterna.

Jag hittade en ursöt hund på trappen till Drottningholms café. Ville ta med henne hem!
Underbara, fantastiskt härliga sol! Som jag har saknat den. Tänk vad mycket det gör för humöret. Jag ser fram emot en dag ute i solen. Jag ska strax sparka av mig täcket och fixa lite frukost innan jag börjar göra mig i ordning inför dagens aktiviteter. Igår hade jag lite soffmys framför Idol med fina Anna och idag blir det slottsmys med härliga Shima. Fina och trevliga tjejer som jag tycker om att umgås med de gånger vi får till det i våra upptagna liv.
Åh vad det är skönt att solen skiner! Jag ska se till att ladda mina energibatterier ordentligt idag så jag är pigg och fräsch på måndag för en ny och spännande jobbvecka. Det här kommer bli en bra dag, det känner jag på mig.
Attans vad snabbt veckorna går nuförtiden, det är ju bara en dag kvar till helg?! Jag hinner ju inte med. Men min helg är så gott som räddad i alla fall. Jag slipper sitta och räkna spikhålen på väggarna. Skönt. Faktum är att de närmaste 2-3 helgerna är räddade och sen är det inte mycket kvar till jul och då åker jag ju hem till Falköping. Ska se till att inte deppa ihop och faktiskt se till att njuta av min tid hos familjen då. Kanske kan det bli trevligt. Jo, men det ska det. Så säger vi!

Den här unga damen, känd från Gossip girl för de oinvigda, måste vara något bland det mest perfekta jag sett. Otroligt vacker!





